johaneriksson.se

Hos Gudmundson läser jag att Monica Green (s) tycker att debattklimatet i Riksdagen är för hårt, och att hon känner sig kränkt av Mats Odell (kd) för att han undrade om hon förstått hans svar. Förutom att själva replikväxlingen, som finns att läsa hos Gudmundson, ger vid handen att Odells fråga var berättigad så är gnälligheten kring hur kränkt man är hela tiden patetisk att skåda.

Riksdagsdebatterna är vanligtvis dödstrista och är det retorisk briljans, skarpa replikskiften, och en gnutta humor man vill åt får man söka sig någon annanstans. Debatterna skall förstås vara seriösa, men det betyder inte att de måste vara likstela. Tvärtom tror jag att debatternas tråkighet är klart okycklig och ser till att Riksdagen fortsätter att vara dömd till irrelevans. Även frågestunden är sömnframkallande.

Idealet vore förstås debatter i stil med de som förekommer i det brittiska underhuset. Det är fart, skärpa och seriositet uppblandad med humor. Förolämplingar? Javisst, men med glimten i ögat. Det är underhållning samtidigt som det är riktig samhällsdebatt. Jag skulle gärna se att Riksdagen införde någon motsvarighet till Questions to the Prime Minister, där riksdagsledamöterna får tillfälle att grilla Reinfeldt. Om den placeras på kvällstid, säg varannan vecka, och debatten tillåts ha en mer uppsluppen men samtidigt vassare ton, så skulle kanske åtminstone några fler kunna tänka sig att slå på tv:n och se vad som sägs i Sveriges lagstiftande kammare. Frågan är dock om det finns någon sådan vilja, och om vi har politiker som kan klara av det. Det är ju alltid roligare att skrika att man är kränkt.

—-

Detta inlägg är pingat på intressant.se.
Andra bloggar om: politik, debatt, kränkt, riksdagen