Doctors can be wrong, too

When I have to see a doctor I am always a bit worried that I will be misdiagnosed. Not that I think I know any better than the doctor — clearly I do not — but the quick and seemingly arbitrary way in which many doctors make their decisions seems to leave a bit of room for mistakes. They check some numbers, such as temperature, blood pressure, heart rate, and so on, and then they ask you a few questions to which your answers are likely to be highly inaccurate. Then, based on a combination of those things and some sort of intuition, the doctor tells you what is wrong, and gives you medicine to deal with it. Most times it works, sometimes it does not.

This interesting article considers the problem of misdiagnose, and points out that there are solutions that improves the accuracy of doctors. These things are called decision aids. They are essentially computer programs that takes some information and then uses an algorithm based on statistics to tell the doctor what is wrong with the patient. For a certain type of heart problems decision aids reduced false positives from 71% to 0.

That is the good news. The bad news is that they are unpopular, both among doctors and patients.

It is no secret many doctors despise evidence-based medicine. It is impersonal “cookbook medicine.” It is “dehumanizing,” treating people like statistics. Patients do not like it either. They think less of doctors’ abilities who rely on such aids

Such feelings are easy to relate to, but after considering it I would feel safer with a doctor swallowing his or her pride and making use of these helpful tools. I wonder in what other areas aids of this type would be useful.

—-

Heads up: EconLog
Andra intressanta bloggar om: ,
Technorati Tags: ,

Friskolor

Trots att friskolor lyckas bättre med att utbilda sina elever än de kommunala skolorna är de ständigt under hård kritik, från alla möjliga håll. Till och med folkpartiets Jan Björklund har blivit otydligare i sitt försvar för deras existens, men som Johan Ingerö påpekar är kritiken mot friskolorna ofta irrelevant, även när den är befogad mot en specifik friskola som är undermåligt skött.

Ty ingen försvarar dåliga skolor. Faktum är att vi som förespråkar friskolor gör det bland annat just eftersom de kontrolleras hårdare än de malätna politikerskolorna. Om Walthers verksamhet är så dålig som lärarna påstår så är det Skolverkets ansvar att stänga ner den, men så länge de avstår från alla jämförelser med den kommunala skolan så är deras artikel inget mer än munväder.

Att en friskola sköter sig illa är förstås dåligt, och förhoppningsvis flyttar föräldrarna sina barn om de tycker att så är fallet. Men så länge som de kommunala skolorna totalt sett är sämre än friskolorna utgör det inget vettigt argument mot friskolorna som företéelse.

Bristen på jämförelser är ett av de större problemen i debatten om friskolor, men det finns ytterligare ett som har att göra med valfrihet. Man hör ofta politiker — primärt från vänster, av naturliga skäl — säga att det är farligt om det enbart finns friskolor i en kommun eftersom det skulle innebära att valfriheten minskar. Föräldrar kan inte längre välja mellan en friskola och en kommunal skola. Det är visserligen sant, men det är att grovt missförstå vari värdet med valfriheten ligger. Det handlar knappast primärt om att välja driftsform. Poängen är istället att man kan välja mellan olika skolor, med olika pedagogiska inriktningar, och andra undervisningsskillnader, som råkar passa ens barn. Hur skolan sedan drivs har mindre betydelse.

Utbildning är en oerhört viktig fråga, särskilt i ljuset av de skrämmande låga kunskapsnivåerna hos många elever som lämnar grundskolan. Därför måste vi se till att vi kan ha en seriös debatt om frågorna, istället för att komma med rena pajasartiklar som är upprörda över det ena eller det andra men inte kommer med några relevanta argument åt något håll.

Skall vi förbättra skolan måste vi också se till att besluten fattas av de som har kunskapen, nämligen lärare och andra som är verksamma på skolorna, samt av barnens föräldrar — inte av politiker utan sakkunskaper, långt ifrån vardagen, letande efter en universallösning lämplig för alla.

—-

Andra intressanta bloggar om: politik, utbildning, friskolor

US healthcare

US healthcare is under a lot of fire these days, and some of it is deserved. There are clearly problems, but they are not what most people think they are. Indeed, the problems that are there seem to come from too many regulations and too much government interference rather than the opposite.

The US healthcare, however, is not disastrous. In an article at Real Clear Politics, John Stossel points out that the often cited comparative studies are measuring the wrong things. Instead of trying to look directly at the actual health care given — something that is not that easy to do — they use other numbers, such as life expectancy. That does not work very well, for a few reasons.

The WHO judged a country’s quality of health on life expectancy. But that’s a lousy measure of a health-care system. Many things that cause premature death have nothing do with medical care. We have far more fatal transportation accidents than other countries. That’s not a health-care problem.

Similarly, our homicide rate is 10 times higher than in the U.K., eight times higher than in France, and five times greater than in Canada.

One has to be careful when looking at these things. Health care reform is needed in the US. But it needs to deal with the correct issues, otherwise it will only make things worse. Putting it fully in the government’s hands is not the right answer.

—-

Heads up: Greg Mankiw
Andra intressanta bloggar om: politik, sjukvård, usa
Technorati tags: politics, health care, usa

Should we stop flying?

Technological trouble caused a rather long text about why those who protest against the construction of a new runway at Heathrow Airport, in London, are wrong to do so. Since I have no desire to re-write the whole thing, I instead point you to this article in the Economist.

My main point was that while the trendy global warming crowd is pretty good at listing the benefits of doing less flying — or all the other things they want to do — they totally ignore the costs that comes with it. And costs are important. After all, you do not pay 3 000 dollars for a bottle of shampoo, no matter how beneficial it is to your hair. Likewise we should not buy slightly lower temperatures a hundred years from now (if, indeed, man-made greenhouse gases is the problem it is said to be) at the cost of substantially lower economic growth. Do the green beards really believe that the people of the future would be grateful to us for making them much poorer than they would have otherwise been, only so that they could have it 0.2 degrees cooler? I know I would not, especially if I was living in the still poor Third World.

Indeed, I would not even enjoy the cost of not being able to fly as much. Neither would the low income families who, thanks to low price airlines, have just been able to afford a family holiday abroad.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,
Technorati Tags: , ,

Vem äger dig?

Man hör ofta att rökare borde förmås fimpa cigaretterna, eftersom samhället annars måste stå för deras nota. Av samma skäl vill en del införa fettskatter, och Folkhälsoinstitutet kommer med den ena bestämmelsen efter den andra. Eftersom vi får vår sjukvård betald av det offentliga — vare sig vi vill det eller inte — så är det bara rimligt att det offentliga också har synpunkter på hur vi lever och sköter vår kropp.

Ovanstånde hörs från socialistiskt håll, men även från förment liberalt, och det är lika vedervärdigt varifrån det än kommer. Vad det innebär, i förlängningen, är nämligen att det ytterst är staten som äger din kropp, inte du själv. I och med att samhället investerat i din hälsa — och din utbildning, dina barn, din ålderdom, och så vidare — så är du inte längre din egen. Och det finns inget sätt att undkomma.

Om detta skriver Johan Ingerö utomordentligt på sin blogg.

Det finns ett gott skäl till varför vi inte tillåts bestämma över oss själva. Vi får inte förstöra våra kroppar, ty de är någon annans investering. Att beställa in helrör på krogen är för välfärdens administratörer liktydigt med att pissa i någons aktieportfölj, och därför är det förbjudet.

Detsamma gäller inom alla områden. Föräldrar håller successivt på att förlora rätten att själva dela upp sin föräldraledighet, helt enkelt eftersom socialister och vissa liberaler betraktar sina skatteinbetalningar som kvitton på att de har rätt att kräva feministiskt korrekt föräldraskap i folkhemmets alla barnkammare.

Det finns några områden där det är oerhört viktigt att en borgerlig regering byter riktning. Denna typ av frihetsfrågor är ett av dem. Ett annat är det ofantliga skattetrycket, och den stora offentliga sektorn — två saker som förstås har med varandra att göra. Hittils har regeringen Reinfeldt inte gjort något alls åt det första, och mycket litet åt det andra.

—-

Andra intressanta bloggar om: politik, välfärdsstaten, frihet 

King on Potter

Before I say anything else I should admit to not actually having read the latest Harry Potter book, nor indeed any of the previous ones except for The Philosopher’s Stone (The Sorcerer’s Stone for those of you on the other side of the Atlantic). I did enjoy it, however, and do intend on reading the rest of them.

Anyway, in Enterainment Weekly there is a rather interesting article to be found in which Stephen King shares his thoughts about the young wizard. It seems to me to be a rather more insightful text than the usual batch of reviews, and Mr King also finds time to argue against the idea that the children of today are not reading anymore, and that the novel therefore is on its way out. On the contrary, says King, and lists a bunch of books popular among the young.

There are a lot of good points made in the article, which you can find here.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,
Technorati Tags: , ,

Om att vara kränkt

I Sverige finns det ingenting bättre än att vara kränkt, och folk tycks beredda att anstränga sig en hel del för att hitta något att gnälla över, gärna med en illa dold förhoppning om att kunna inskränka yttrandefriheten ännu litet mer. Sakine Madon är trött på tjatet och skriver läsvärt om det på Expressens ledarsida.

I nuläget är diskussionen förstås främst aktuell i samband med Lars Vilks muhammedteckningar. Att folk inte vill visa dem är en sak. De kan ju vara båda fula och trista. Men att de inte visas av rädsla för hot är däremot ett stort problem, värt att tas på allvar. Den lägre takhöjden är farlig, och det rådande opinionsklimatet, där det är den som vägrar låta sig tystas som får hårdast behandling av medierna, gör det än mer kostsamt för någon bryta tystnaden.

Som ofta är det vi själva som ger det yttre hotet kraft.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,

(Un)lucky catch

Matt Murphy must have felt really lucky when he caught Barry Bonds record breaking homerun baseball. The student from New York was in California watching the game, when Bonds hit him with his 756th homerun — a great record, made less great by Bonds doping affairs.

Mr Murphy, however, did not just get himself a great collectible when catching that ball. He also got the attention of tax agencies, both federal and from two states. In spite of the fact that Mr Murphy has not earned himself any money, he is now obliged to pay 35% of the ball’s estimated value in federal taxes on top of state taxes to both California and New York. All in all this add up to the rather large sum of $276 000 dollars. That is pretty tough for a student who really has not got the $500 000 that government says he has.

Any tax system that taxes people on money they do not actually have will inevitably lead to bizarre situations, like this. In effect, what it means is that only already rich people can keep collectibles. Everyone else will be forced to sell them, or go to jail for tax evasion. Is that really reasonable?

—-

Heads up: Ministry of Truth
Andra intressanta bloggar om: , ,
Technorati Tags: , ,

Politiskt våld

Tre män tar sig in i Martin Kinnunens hus, där endast sambon är hemma. Under knivhot bakbinds hon, samt får tejp över munnen, och släpas sedan ut i trapphuset där hon lämnas. Det är obehagligt i sig, förstås. Med tanke på att Kinnunen är ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund verkar det dessutom rimligt att anta att övergreppet är politiskt motiverat, vilket gör det hela än värre.

Sverigedemokraterna må man tycka vad man vill om, men detta vänsterfascistiska slödder som brukar våld som främsta politiska metod är ett betydligt allvarligare hot mot ett öppet och fritt demokratiskt system, och brott som detta måste ses allvarligt på. Sd har ju utsatts även tidigare.

Per Gudmundson skriver intressant om händelsen på sin blogg, och visar också på stora brister i hur det hela har rapporterats i media, i ljuset av att det är en sverigedemokrat som drabbats. I Expressen spekulerar man i ifall inte Sverigedemokraterna själva iscensatt angreppet, medan TV3 text kallar det hela för ett påstått dåd. Så skulle det knappast ha stått om offret varit sambo till en moderat eller socialdemokratisk ungdomspolitiker, åtminstone inte utan att tämligen starka bevis för lurendrejeri kunde presenteras.
—-

Andra intressanta bloggar om: , , ,