Jag är tillbaka hemma igen från fängelset och det var bokstavligen på håret att jag skulle tagit mig levande därifrån. Det finns ingen sjukvård alls som fungerar och det tog mig nästan 6 månader att få uppmärksammat att jag hade en infektion i både mage och blindtarm som efter drygt en månads vistelse på fängelset visade sig som kraftigt ödem i benen samt magsmärtor som totalt ignorerades. Det är en lång historia som jag ska försöka återgälda i en bok men jag vill göra människor uppmärksamma på att det just nu sitter bevisligen oskyldiga i fängelse. Jag satt på samma avdelning som en annan tjej, Lena; dömd på indicier och grundval för mord. Hon har haft besök av polisen som sagt sig hittat dem oskyldiga (2 st som dock befinner sig i andra länder)och sagt till henne att ta kontakt med advokat och begära resning då en domstol måste fria henne. Men hon stöter genast på problem då pllitarna inte låter henne ringa advokat, vilket annars ska vara en rättighet som varje intern SKA ha. Undanflykter och ursäkter om vart annat gör att hon riskerar hamna på isoleringen då hon håller på att bryta ihop psykiskt. I december har Lena suttit oskyldig i 3 år utan chans till upprättelse.
Vad är detta för något? Har du väl hamnat innanför staketen så upphör alla dina rättigheter som människa.
Det är helt fruktansvärt.
Jag, Lena och en intagen till kommer senare i höst höras i radions kanal p4 Örebro då en journalist(Päivi Kotka)gjorde ett flertal intervjuer med oss om förhållandena på fängelset, syn på straff och eventuell vård.
Tack för all eran uppmärksamhet. Det finns fler som behöver den.
Tack
M.V.H
Susanne Eriksson

http://opprop.no/opprop.php?id=riksson

http://www.can.se/sa/node.asp?node=1501

Fanns det inga andra alternativ till cannabis som smärtlindring så skulle man kunna diskutera om en lagändring behövs, men det formligen vimlar av preparat som lindrar smärta och andra obehaliga symptom av sjukdomar. För mig tycks det bara bli en tunn ursäkt för narkotikaromantik.

Civilkurage.
Människosyn.
Samhällskänsla och medborgarplikts känsla.
Moral.
Långsiktigt tänkande.
Att eftersträva en samhällsutveckling som gynnar alla.
Slutet av all missinformation och skräckpropaganda vi bombas med.
Se till dom gamla och sjuka.
Förmågan att lyssna.
Förmågan att kritisera.
Förmågan och se till sin egen BEFOLKNING och inte några få bolags intressen,

Utan att vara särskilt väl insatt i det medicinska, delar jag det intrycket.