Frihetliga sagohjältar

Många länkar till texter på Kulturrevolution just nu, men en till stoppar jag in. Ordentliga poster ägnade enbart åt denna blogg kommer.

Det handlar om frihetliga sagohjältar, som en liten uppföljning till den serie Johan Ingerö påbörjat på sin blogg (del ett, del två).  Har ni några egna favoriter?

Reinfeldt hos BBC

Via Dick Erixon såg jag att Fredrik Reinfeldt intervjuats av den ofta skarpskjutande Stephen Sackur i BBCs Hardtalk. Ni kan själva se inslaget här. Statsministern får möjlighet att komma med längre svar på mindre tramsiga frågor än vanligt, och klarar sig väl.

Frågorna rör förändringen mot mitten, välfärdsstaten, makroekonomi och miljö, och det är tydligt att Reinfeldt primärt ser sig som en förvaltare av den gamla socialdemokratiska idén. Sackur, väl påläst och med citat i bagaget, tvingar också fram raka svar vilket är befriande (och Reinfeldt ger dem också).

Jag ska undvika att dra den vanliga ramsan om bristen på seriös svensk politisk journalistik, och istället bara rekommendera er att se intervjun. Reinfeldt presenterar sina ambitioner och mål relativt tydligt och rakt, och det är uppenbart att varken individuell frihet eller ett stärkt civilsamhälle står särskilt högt på agendan. Faktum är att jag inte kan minnas att Reinfeldt ens med något ord nämner någon av dessa saker. Det är givetvis tråkigt att de perspektiven därmed i princip är frånvarande från den svenska debatten, men samtidigt är möjligen verkligheten sådan att de inte är gångbara teman för ett parti som vill vara statsbärande. Förändringar i sådana saker drivs heller oftast inte av partipolitiken, som av nödvändighet primärt är responsiv, även om politiska förändringar på lång sikt påverkar idéklimatet.

Intervjuns höjdpunkt: Reinfeldts illa dolda stolthet när Sackur talar om hur Reinfeldt talat till EU-parlamentet och kallat EUs riktning för “crazy”.

—-

Inlägget går också att läsa på Kulturrevolution
Andra intressanta bloggar om: , , ,

Korruption i EU

Borta på Kulturrevolution skriver jag om hur EU-parlamentet röstat för att hemlighålla en rapport om deras egen korruption. Det kan vara en bra påminnelse om hur det går när politiker helt och fullt tillåts sätta upp sina egna spelregler.

Cowen (and others) on poverty

I’ve discussed the problems with using relative poverty before, but given that a lot of political measures come about with arguments concerning poverty, it’s worth doing again. Tyler Cowen has an excellent post on Marginal Revolution on the topic.

It’s also worth noting that poverty rate numbers do not take into account food stamps, housing subsidies, the Earned Income Tax Credit, and Medicaid, among other benefits. Not to mention black market income and underreported income (often for EITC reasons); yes it is worth referring back to consumption data which show that the poor do quite a bit better than income data alone would indicate. That said, a very good case can be made that we overinvest in fighting the poverty of the elderly and underinvest in fighting the poverty of children.

Overall the problem is not just one of description, though that is a major problem too. It is also a problem of the efficiency (or lack thereof) of the political measures to combat poverty, both in the rich world and globally. Globally, the policies and aid programs in use often appear to be designed so that we can feel good about taking care of the poor, rather than to achieve results. At home the programs, unsurprisingly, often end up hurting the poor for the benefit of middle income earners (Friedman makes this case convincingly in Freedom to Choose). That is probably unlikely to change.

—-

Andra intressanta bloggar om: ,
Technorati Tags: ,

Rudbeck om islamofobi

Debatten kring Malms artikelserie — den som anklagar Johan Norberg med flera för att vara islamofober, och som ni läst er trötta om — fortsätter med det vettigaste inlägget i själva sakfrågan jag läst i en svensk tidning. Det är Carl Rudbeck som står för det, och hans poäng är välformulerad och insiktsfull.

Om sociologisk forskning talar sanning vill de flesta muslimer som kommit till Europa leva helt vanliga liv. De är varken det hot som Bruce Bawer och Bat Ye’or gör dem till men de är inte heller de ständigt förödmjukade offer som Malm hittar överallt.

De har i många fall flytt från religiöst och politiskt förtryck i sina hemländer till Europa där de får de dyrka vilken gud de vill. Att det sker inom de liberala ramar som tillåter kritik ser Malm som ett tecken på förnedring och förföljelse. Andra kallar det frihet.

Jag rekommenderar verkligen att ni läser den.

—-

HT: Mattias Svensson
Andra intressanta bloggar om: , , ,

Norberg svarar Schottenius och Malm

Efter att (lögnaktigt) blivit utmålad som rasist och homofob av DN Kultur, och därefter först förvägrats replik och sedan, när han väl fått den, blivit påhoppad med nya anklagelser av samma typ, har Johan Norberg till slut fått tillfälle att försvara sig utanför sin blogg. Inte i DN dock, där Maria Schottenius fortfarande menar att det inte är något problem om lögner sprids från hennes tidningssidor, utan på Sidan 4 i Expressen.

Johan är, som vanligt, saklig och visar hur orimlig utmålningen av honom som rasist är.

Men Schottenius svar innebär i stället att hennes publicistiska trovärdighet rasar samman. Här har vi faktiskt en redaktionschef på en ledande tidning som vägrar att hålla med om att det är ett problem om den sida hon ansvarar för publicerar lögner.

Inte vilka lögner som helst. Lögner om rasism och islamofobi. Mot en person som konsekvent har argumenterat för fri invandring, som när han utmanat den socialdemokratiska enidéstaten har gjort det genom att angripa dess inhumana flyktingpolitik, som har medverkat till att gömma muslimska flyktingar från svenska myndigheter och som har skrivit att Europa förmodligen aldrig skulle ha genomgått renässansen och upplysningen om det inte hade varit för det idégods som vi importerade från den muslimska världen.

Det mest allvarliga är att en “seriös” svensk tidning anser det oproblematiskt att inför hundratusentals läsare, och utan saklig grund, utpeka människor som rasister. Det är djupt osmakligt, och möjligen ett tecken på att de verkliga argumenten tryter.

Johan Ingerö spekulerar i varför Norberg bemöts med personpåhopp snarare än sakargument, och anar ett behov av att kunna knyta liberalismen till rasismen/kolonialismen för att på så sätt kunna föra tillbaka den gamla vänsteragendan efter att planekonomiernas misslyckanden placerat den på historiens skräphög. Det kan det mycket väl ligga någonting i. Dessutom tror jag att Norberg, genom att inte framstå som en kallhjärtad ekonom, skrämmer dem litet. Om folk inte i förväg vet att han är ond, kanske de får för sig att ta till sig något av det han säger…

—-

Andra intressanta bloggar om: , , ,

Först kränkt vinner

Bland lögner och trams finns det på DN Kultur ett och annat guldkorn, och allt som oftast kommer de från Maciej Zaremba. Halva bloggosfären har redan tipsat om hans nya reportage “Först kränkt vinner“, men jag ansluter mig ändå glatt till skaran. Galenskapen som följt sedan lagen om likabehandling klubbades igenom illustreras med en skrämmande inblick i vad som närmast tycks vara vardag på Lärarhögskolan i Stockholm — en institution som för övrigt annars inte direkt är känd för sin förstklassiga utbildning. I det här fallet är det dock inte Lärarhögskolan som är den felande parten.

Det började på hösten 2005. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan hade då varit i kraft i fyra år utan att särskilt många på Lärarhögskolan klagat på särbehandling. Men i maj det året ansåg sig plötsligt fyra studenter “diskriminerade, kränkta och orätt behandlade”. De ville nämligen inte följa läroplanen, de önskade studera på sitt eget vis. När de fick nej på den punkten blev de kränkta. Dessutom blev en av dem underkänd. Fick då en ny lärare, vars underbetyg han också upplevde som ett övergrepp. Då fick han en tredje lärare som – av ren utmattning, får man hoppas – godkände följande språkbehandling:

“Män har alltid varit mer framstående i högt rankade yrken inom till exempel medicin … kanske mycket på grund av ett kvinnligt förtryck …” “Läkare och sjukhuschefer domineras av män och även rektorer inom skolan.” “Könen är del av ett system av tilldelade och uppnådda roller där en person utgör förväntningar i miljön.”

Efter detta har folk varit kränkta på grund av rasism, homofobi, handikaphat, och allt annat som det är politiskt gångbart att anklaga folk för, när de inte ger en det man vill ha. Utvecklingen är i förlängningen livsfarlig, inte primärt för sina juridiska konsekvenser utan för den kultur som skapas, där det finaste man kan vara är ett offer.

Det finns många förlorare och bara några enstaka vinnare. Vinnarna är förstås de undermåliga elever som får sina examina, fast de borde ha underkänts, kanske redan på gymnasiet. Till förlorarna hör de elever som får usla lärare, alla de bra lärare som får se sina examina bli värdelösa, lärarna på lärarhögskolan, folk i minoriteterna som används som slagträn: homosexuella och invandrare, som skolor kan misstänka blivit godkända av andra skäl än sina kunskaper. Säkerligen många fler därtill.

Det är bra att Zaremba lyfter upp vansinnet i ljuset. Lagen om likabehandling har trots sina goda intentioner fått konsekvenser som skadar både samhället i allmänhet, och just dem den är tänkt att skydda. Det är inget ovanligt resultat för lagstiftning av den här typen.

I bästa fall leder artikeln till en översyn, och i slutänden borttagande, av lagen. Troligen flyter den förbi, bortglömd om ett par veckor…

—-

Andra intressanta bloggar om: , , ,

Friedman: Free to Choose

I have just finished reading Milton & Rose Friedman’s Free to Choose. It follows the tv series fairly closely, but in the book the Friedmans have more space to make their arguments, which is to their advantage. The writing is clear and the book provides a good introduction to their thinking. It is also ambitious in that it tries to suggest practical solutions to the problems it identifies.

Its main value is in its explanations of why government regulations often fail in spite of good intentions, and of why government is often a very blunt tool to solve problems with. The Friedmans describe the expansion of the American government over the last century or so, and although focused on the United States the book is also relevant in for many other countries. This is true, even though it was written more than a quarter century ago, as governments have not stopped growing.

Milton & Rose ended on a rather optimistic note though.

Fortunately, we are waking up. We are again recognizing the dangers of an overgoverned society, coming to understand that good objectives can be perverted by bad means, that reliance on the freedom of people to control their own lives in accordance with their own values is the surest way to achieve the full potential of a great society.

After this Thatcher and Reagan were elected, and it seemed that they would be proven right. However the small government policies they were elected to provide have since fallen off the agenda. Consider this (via Cafe Hayek):

If President Bush’s budget for fiscal 2009 is approved in its current form, U.S. government spending will have increased by more than $1.2 trillion since President Clinton left office; adjusted for inflation, that’s a 35% increase. Bush has increased spending at three times the rate Clinton did when he was president, and also has given us the biggest defense budget since World War II — and that’s regularly budgeted defense spending, not counting funding for the wars in Iraq and Afghanistan.

Smaller government remains elusive.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,
Technorati Tags: , ,

No one expects the Spanish Inquisition!

So it’s not exactly the Spanish Inquisition this time around, and it’s not Christian nuts anymore, but accusations and convictions for witchcraft are still around, and the methods for getting the confessions appear to be the old tried and tested. BBC reports that a Saudi woman has been sentenced to death for using her witchcraft to make a man impotent.

I don’t really have much to say about it, as I’m sure you can draw your own conclusions, but it is worth reminding oneself that these kind of horrors are still plentiful in various parts of the world, and that modern western values of personal freedom, and liberty are worth spreading. How that is best done is obviously a difficult question to answer.

—-

Andra intressanta bloggar om: ,
Technorati Tags: ,