Dags för euron?

47-53. Så ser det nuvarande opinionsläget ut, gällande att byta ut den svenska kronan mot euron, enligt en opinionsundersökning som presenteras i Svenska Dagbladet. Föga förvånande följs den av rop på att anordna en ny folkomröstning, både från den EU-positiva vänstern och från borgerliga. Ett exempel är socialdemokraten Jonas Morian.

I alla händelser hoppas jag på att frågan om EMU och euron åtminstone kommer upp till seriös diskussion igen. När nu 15 EU-länder redan har infört den gemensamma valutan och flera andra står på kö för att göra det, blir priset för att stå utanför allt högre.

Diskussion är ju aldrig fel, och i tider som dessa när kronan faller i jämförelse med större valutor kan det ju vara frestande att trycka på för ett medlemskap, men jag undrar om det verkligen är så klokt. Till att börja med är det långt ifrån uppenbart att det är en fördel att vara en del av eurozonen när det blåser snålt. Valutakursen är knappast det enda som är värt att titta på, och vi bör nog vänta till dess att krisen är över innan vi drar några alltför skarpa slutsatser. Men — oavsett detta — så finns det annat att ta hänsyn till. Euron är knappast enbart ett ekonomiskt projekt, utan framför allt ett politiskt. Det skulle knyta oss närmare samman med en byråkratisk organisation som är både stelbent och svårgenomtränglig, där ansvarsutkrävande är närmast obefintligt och de konstitutionella begränsningarna mycket små.

Diskussion om dessa saker är förstås välkommen.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,

Podcast: Kling on the Financial Crisis

For those of you who are having trouble understanding the ins and outs of the current turmoil in the financial sector (and who doesn’t?), I’d like to recommend this EconTalk podcast in which Arnold Kling provides a good introduction to the mortgage market, and its breakdown. As a former Freddie Mac employee he also offers some insights into what it is they (and Fannie Mae) do.

Finally he puts forward some interesting ideas for what to do now, politically implausible as they may be. Do listen to it!

—-

Andra intressanta bloggar om: ,
Technorati Tags: ,

McCain, Obama and Krugman

While getting ready to go out earlier today, I happened to see parts of today’s speeches by the presidential candidates. I can’t say they were too encouraging.

Obama, speaking in New Hampshire, was in his most populist mood, championing protectionism, promising lower taxes to (almost) everyone, unless they happened to be one of those evil people who run companies. Obviously he also promised to solve the financial crisis and provide free health care for all, after the miserable Bush years. More than anything he reminded me of a Latin American left-wing despot, or possibly a left-of-labour European.

Meanwhile McCain, I believe in Pennsylvania, put on a good effort to seem irrelevant, mainly talking about how courageous a man Joe Lieberman is, with Lieberman standing next to him nodding along, only to then switch to praising his mother. Nothing wrong about him thinking well of his mother, of course, but one might think that he should have other things to talk about.

As for Krugman, I just wanted to point you to this post on his blog, in which he briefly explains the theories for which he won the Nobel Prize. (HT: Marginal Revolution)

—-

Andra intressanta bloggar om: , , , ,
Technorati Tags: , , , ,

Nobel Prize Winner: Paul Krugman

Paul Krugman has just been awarded the Nobel Prize in Economics. For those of you interested in learning a bit about his major contributions, I recommend Alex Tabarrok’s helpful introduction to New Trade Theory, as well as Tyler Cowen’s more general summary. Also Stefan Karlsson points out that he did not win the prize due to his Keynesianism or left leaning values.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,
Technorati Tags: , ,

Liberalast i Riksdagen

Mattias Svensson, på Neos blogg, ber läsarna att tycka till om vem som är den liberalaste ledamoten i Riksdagen. Kandidaternas motioner ligger i grunden, och Svensson listar ett helt gäng sympatiska sådana.

Men det finns fler liberala förslag. Moderaten Gunnar Axén brukar vara pålitlig i de här sammanhangen och har i år förslag om att luckra upp spelmonopolet, avskaffa automatspelslagen och underlätta gårdsförsäljning av alkohol. Det senare är en fråga som ligger moderaten och vinprovaren Per Bill ännu varmare om hjärtat. Han har initierat hela fyra separata motioner i ämnet, och får även plus för att reservera PKU-registret för forskning. Bland moderaterna går även plus till Oscar Öholm för motioner om liberalare öppettider på krogen, sänkt åldersgräns för alkoholinköp och avskaffat förbud mot nattarbete, till Eliza Roszkowska Öberg som vill avskaffa lagen om byggnadstillstånd och hela byråkratin av smakråd, till Karl Sigfrid för motioner om en översyn av EU:s regleringsbörda, om avskaffad filmcensur och ett försvar av yttrandefriheten på Internet, Fredrik Schulte som vill avskaffa kampsportsförbudet, sätta gränser för kulturbidrag och myndigheters opinionsbildning, samt tillåta hembränning för husbehov och till Sofia Arkelsten som vill tillåta läkemedelsförsäljning i butik och insemination för ensamstående, samt avskaffa Systembolagets monopol och sänka alkoholskatten – av miljöskäl.

Det finns fler, och det är ju gott så. Ändå är det något fånigt över motioner som läggs helt utan hopp, eller ens ambition om, att de ska gå igenom. Vad är poängen? Det hela tillåter ledamöterna att profilera sig litet, men det känns inte så viktigt eftersom deras personliga profil har minimal effekt på lagstiftningen.

Problemet är, bland annat, att vi har partival och inte personval. Jag vet inte om en övergång, till exempel till det finska systemet, skulle få några stora konsekvenser för möjligheten att enskilda ledamöter framgångsrikt kan driva enskilda sakfrågor i Riksdagen (istället för i partigruppen och mot partiledningen), men det skulle ju knappast bli sämre.

Vem som är liberalast? Inte vet jag.

—-

Andra intressanta bloggar om: , , ,

Fact check

Admittedly, political debates are not about truth or facts, but it might still be interesting to have a look at FactCheck.org‘s summary of the VP debate (widely considered a tie).

There is really not a whole lot to say about the spectacle that is not already said. These debates are not very informative, and mostly about establishing a story, and it appears that both parties are fairly pleased. In the betting markets Obama has continued to rise, although that’s more likely to be due to the financial crisis than anything else. Currently there is a 67.5% chance that he will win.

—-

Andra intressanta bloggar om: ,
Technorati Tags: ,

Korta funderingar

Det har varit litet tyst här på sistone, vilket beror på en kombination av sjukdom och finanskrisens dominans i nyhetsrapporteringen. Inte så att den är ointressant på något vis, men jag har helt enkelt inte särskilt mycket att säga om det hela.

Föga överraskande är det populärt att tala om den giriga rovkapitalismen och hoppas på en ny era av regleringar och statlig kontroll, men det känns knappast lockande. Inte så att det saknas girigt folk i den finansiella sektorn, men det är ju inte i sig ett problem. Kanske behövs det omregleringar, men att göra det mitt under krisen lär främst leda till populistiska misstag, som vi kommer att få betala för under lång tid framöver. Faktiskt oroar jag mig för att det kan bli den värsta konsekvensen av alltihop.

Vem som bör beskyllas är inte uppenbart, men det ligger nära till hands att anklaga dels dem som lånar utan att kunna betala tillbaka, dels långivarna som räknat med att politiker glatt skulle pröjsa notan (via sin direktkontakt med skattebetalarnas plånböcker), och dels politikerna som naturligtvis gör just detta. Hur det är ett marknadsekonomiskt misslyckande att låta företag ta risker (och vinster) och sedan socialisera eventuella förluster övergår mitt förstånd. Den amerikanska kongressen tycks tillfälligt anse detsamma, men det lär nog ändra sig inom inte alltför länge. För övrigt kan det vara värt att påtala den något märkliga nyhetsrapporteringen som ger vid handen att republikanerna fällde krispaketet, trots att demokraterna är i majoritet.

Det återstår att se var allt detta slutar. För egen del är jag som sagt främst oroad över de politiska konsekvenserna.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,