Reepalu och antisemitismen

Mathias Sundin skriver det som behöver skrivas i den debatt om antisemitism i vars mitt Ilmar Reepalu befinner sig.

CST hänvisar till hatiska demonstrationer och protesttåg ofta innehållandes en Davidstjärna ersatt med en svastika, och liknande uttryck. Judar i andra länder utsätts för attacker som en reaktion på något staten Israel gör. Judar skylls för vad andra judar gör.

Den typen av hets har Illmar Reepalu starkt bidragit till under förra året. Han har bland annat hävdat att israelerna mördade 400 barn i Gaza. Mördade, inte dödade. Med flit dödat barn. Det gjorde han i samband med att han motsatte sig att Sverige spelade tennis mot Israel. Judiska tennisspelare gjordes ansvariga för staten Israels agerande.

Jag tror väl inte att Reepalu bär på antisemitiska värderingar, innerst inne. Men jag uppfattar honom som en villig medlöpare, bara det finns röster att vinna. Bara det är rätt obehagligt.

Tidigare nedslag i debatten: Fredrik Federley, Per Gudmundson, Ilmar Reepalu.

Det känns rätt sorgligt att en sådan här debatt ska behöva föras, men givet att behovet finns är det förstås bra att det möts.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,

Läsvärt: Johan Lundberg om multikulturalism, invandring och den blinda kollektivismen

Johan Lundbergs artikel om identitetspolitikens följder i en tid med betydande invandring från världens alla hörn är nödvändig läsning. Några insiktsfulla meningar, bland många andra:

Med den postmoderna identitetspolitiken har folk i allt högre grad kommit att uppfatta sig som exponenter för en viss grupp vars kulturella särart till varje pris bör bejakas och bevaras. Från att ha poängterat likheterna mellan människor, det som håller oss samman, har man alltså övergått till att betona olikheterna och särdragen, det som skiljer människor från olika grupper från varandra.

Multikulturalismen leder därför i sin förlängning till en närmast förmodernistisk klanmentalitet, där man ständigt vaktar på den egna gruppens intressen.

Läs!

—-

HT: Johan Ingerö
Andra intressanta bloggar om: , ,

Nytt partitest — jag är tydligen moderat

Partitester på nätet har blivit något av en följetång här på bloggen. Jag är rätt förtjust i att göra dem, bland annat därför att jag är nyfiken på hur väl de kan designas. Nu när det är valår har Axess tagit fram ett. Mina resultat blev som följer:

  • Moderaterna: 91%
  • Folkpartiet: 80%
  • Centerpartiet: 76%
  • Kristdemokraterna: 71%
  • Miljöpartiet: 28%
  • Vänsterpartiet: 18%
  • Socialdemokraterna: 14%

Det går en rätt tydlig skiljelinje mellan blocken. Det är rimligt, även om styrkan i mina sympatier för Alliansen känns överdriven. Jag uppfattar det också som en brist i testet att Socialdemokraterna hamnar efter Vänsterpartiet.

Testet hamnar i kategorin sakfrågetest. Nästan alla frågor är konkreta och specifika, och sådana frågor är viktiga. Jag tror dock att man missar en viktig dimension när man i så hög utsträckning bortser från filosofiska resonemang och mer grundläggande värderingar. Dessutom faller partiernas kulturer bort, vilket inte är helt rimligt i ett test som handlar just om partisympatier.

—-

HT: Sakine (som är överraskad över sina kristdemokratiska tendenser)
Andra intressanta bloggar om: , ,

Public service

Dick Erixon i en skarpt formulerad kommentar:

SVT får av staten garanterade licenspengar för att sända ytligt skräp, medan riktig public service tvingas betala till staten för att sända kvalitet.

Det finns ju flera dimensioner i den här frågan. Dels kan man fundera över vad som utgör public service. Dels hur (och om) sådan ska finansieras med offentliga medel. Jag finner det svårt att få många delar av SVT:s utbud att passa in i begreppet (oavsett om de håller hög eller låg kvalitet).

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,

Olympic Games Threat To Blogging

As you’ve noticed, my blogging has suffered a substantial frequency drop over the last few days. I assure you that the drop is temporary, and entirely caused by the Olympic Games. For a sports junkie like me, these are exciting days. I’ve obviously enjoyed the Swedish victories, won by Charlotte Kalla and Björn Ferry.

Since I consider hockey to be the sport of sports, the main event began yesterday. If you understand Swedish, Per Bjurman’s blog is indispensable.

One thing I like about the Olympics, is the opportunity to watch sports I otherwise would never watch. So far, two events have been pleasant surprises for me.

  • Snowboard Cross. It’s action-packed, and the races are often close enough to be exciting until the end.
  • Nordic Combined. The elegance of ski jumping mixes well with the fighting spirit of cross country skiing.

Is there anything you’ve particularly enjoyed?

In spite of having most of my blogging time consumed by the telly, I’ll try to keep the blog alive.

—-

Andra intressanta bloggar om: ,

Does Income Inequality Lead To Misery?

It’s not uncommon for people with a different set of political beliefs than mine, to claim that income inequality causes a number of social ills. While no policy goals follow from that being so, it’s an important question well worth asking. Recently, a book called The Spirit Level, by Richard Wilkinson and Kate Pickett, has been getting some attention. It argues that income inequality leads to physical and mental health problems, drug abuse, crime and an array of other problems.

If correct, the book would provide a strong argument in favour of social democratic redistribution policies. However, it appears to suffer from the rather common problem of mistaking correlation for causality. Tino Sanandaji explains:

From a theoretical perspective, social problems cause inequality, or are often both caused by deeper ills. In fact it is difficult to think about a social problem that does not cause inequality! Low level of human capital makes your more likely to not take care of your health and causes low income. Bad norms cause crime and low income. Drug use causes problems and low income. Family disruptions causes social problems and low income. And so on.

If The Spirit Level wants to make extraordinary claims (middle class people become more likely to die if the rich grow richer) they need extraordinary evidence.

Finding causality is not an easy job. One has to be careful.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,

Svenska forskare inom samhällsvetenskaperna är borgerliga

Enligt en studie av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, och Lotta Stern är det som rubriken säger, svenska forskare inom de samhällsvetenskapliga fälten är borgerliga. Åtminstone inom de fält som studerats, och om man ser de olika grupperna tillsammans. Berggren kommenterar resultatet på sin blogg.

We find that Swedish social scientists in seven disciplines can generally be classified as leaning slightly right on the whole. It turns out that 51.5 percent support the right bloc compared to 41.0 percent for the left bloc (a right-left ratio of 1.3), to be compared with 1.1 in the electorate in general. Behind these aggregate shares, we find a left-right divide. The most left-leaning discipline is sociology, where the left bloc achieves more than 5 times more support than the right bloc and where the Left Party is also the biggest party. The second most left-leaning discipline is gender studies. The most right-leaning discipline is business administration, where the right bloc achieves more than three times more support than the left bloc and where the Liberal Party is the most preferred. Economics and law are the second- and third-most right-leaning disciplines. When it comes to policy issues, the general picture – confirming the one stemming from party sympathies – is that scholars in business administration, economics, and law tend to favor reforms of the right whereas especially scholars in gender studies and sociology tend to favor reforms of the left – but the desire to change the status quo is weak overall.

Överlag stämmer resultaten rätt väl med mina förutfattade meningar.

Det finns en hel del intressanta frågor. En är varför forskarnas politiska sympatier skiljer sig såpass mycket från de svenska väljarnas. Är det de irrationella väljarnas kunskapsbrist som spökar, eller är förklaringen en annan? En annan är varför forskare inom olika fält är så olika. Är det skillnader i kunskaper eller värderingar som ligger bakom?

Resultatet som helhet får mig också att undra om det är egen blindhet eller något annat som gör att mitt intryck av samhällsvetares inslag i den allmänna debatten generellt är vänsterorienterat. En gissning är forskare inom områden som är vänsterdominerade oftare deltar i debatten, kanske för att deras specialområden anses intressantare. En annan är att jag helt enkelt inte uppmärksammar de mer borgerligt inriktade artiklarna.

Även Per Gudmundson skriver om studien, liksom Johan Ingerö.

—-

Andra intressanta bloggar om: , ,

Recommended Reading

  • Steven Strogatz, professor of applied mathematics at Cornell University, has created a blog. He’ll write about “the elements of mathematics, from pre-school to grad school, for anyone out there who’d like to have a second chance at the subject — but this time from an adult perspective“. Could be good.
  • Arnold Kling daydreams about federalism. There are plenty of interesting ideas. Perhaps I’ll return to it.
  • Happiness map, via Eric Barker.
  • Garry Kasparov on computers in chess.

—-

Andra intressanta bloggar om: , , , ,

The Benevolent Monopolist

Publishers have been displeased with the pricing on Amazon Kindle since the beginning. They’ve wanted higher prices on newly released books, in order to protect hardback sales. Along comes Apple’s iPad, challenging Amazon’s de facto monopoly, and the publishers have taken their chance. The result of this new competition appears to be higher consumer prices, rather than lower — an odd outcome.

Megan McArdle has written a good post on the topic.

But Kindle’s strategy was on the “benevolent monopolist” side:  Amazon wanted to attain a virtual monopoly over the eBook market by using its bargaining power to keep the prices of eBooks low.  Once Steve Jobs showed that he was willing to give publishers better terms, that bargaining power was eroded.

Does that mean consumers are worse off?  Maybe.  As someone who likes to consume cheap electronic reading material, I’m tempted to say yes.  But the publishers would say that if consumers like new books, they need profit margins high enough to feed the queue.

She also points out that monopolies are not always as bad as they are thought to be. Sometimes, what matters is the threat of competition. With no law to enforce their monopoly, and with a product that is relatively cheap to start producing, the mere possibility of other companies entering the market forced Amazon to keep their prices down. At the same time, their market dominance gave them a lot of sway over the publishers. The emergence of the iPad does not, in itself, remove the incentive for low prices. What it does is to take away Amazon’s influence over publishers. Whether the end result is good or bad for consumers is difficult to predict.

My guess is that while eBooks become more expensive, the devices on which to read them will be cheaper.

—-

Andra intressanta bloggar om: , , ,