johaneriksson.se

PJ Anders Linder:

Men frågan är om elever, föräldrar och blivande arbetsgivare har lika goda skäl att glädjas. Legitimationen i sig gör ingen skickligare, och alla som idag har lärarexamen legitimeras med automatik. Det gäller även den totalsågade nya lärarutbildningen. Som kvalitetsgaranti känns det bra skakigt.

Regeringen tänker alltså göra läraryrket till ett legitimationsyrke. Det är bra för dem med legitimation, som ju erhåller en sorts monopol på att erbjuda tjänsten, liksom för legitimationsutgivarna. Det är också en till synes anti-liberal reform, som står i kontrast till tanken bakom friskolorna med den variation i pedagogik som de innebär, och föräldrars möjligheter att välja skolor. Om lärarlegitimation vore ett kvalitetstecken — och det kanske det är, även om rapporter från lärarhögskolorna inte tyder på det — skulle den utgöra ett gott argument i konkurrensen.

Det ska mycket till för att motivera förbud mot att utöva yrken utan en officiell licens. Jag har svårt att se att tillräckliga skäl finns när det gäller utbildning. Dessutom är frågan vad kommuner och skolor som redan nu lider av lärarbrist ska göra. Tvångsutbilda fler? Öka skolbudgeten i sådan utsträckning att en rad andra offentliga tjänster får stryka på foten?

Det är nog läge för Jan Björklund att tänka igenom detta en gång till.

—-

Andra intressanta bloggar om: politik, utbildning, skolan, jan björklund