Schultz om barnpornografidomen

Juridikbloggens Mårten Schultz skriver initierat om domen i det uppmärksammade barnpornografimålet, där en serietecknare och översättare dömdes för innehav av tecknade serier med barnpornografiska inslag.

Hovrättens dom är ur ett traditionellt perspektiv alltså oklanderlig. Det framstår som tydligt att lagstiftaren ville kriminalisera denna form av bildinnehav. Det är inte domstolarnas roll att överpröva lagstiftarens intentioner. I allmänhet.

Men ibland är det faktiskt domstolarnas roll att överpröva lagstiftarens intentioner. Det finns en aspekt som lyser med sin frånvaro i domskälen. Nämligen yttrandefrihetsaspekten. Serieöversättarens mänskliga rättighet att få yttra sig nämns inte med ett ord. Man får förutsätta att serieöversättarens försvarare påmint domstolen om Europakonventionens skydd för yttrandefriheten, men någon bedömning av om det svenska barnpornografiförbudet i detta avseende kan anses hållbart görs inte i hovrätten.

Hur det juridiska läget ser ut, är jag knappast rätt person att bedöma. Däremot anser jag att lagstiftningen är bisarr därför att den på ett obehagligt sätt trivialiserar ett grovt övergrepp genom att under samma rubricering slå ihop ett beteende som visserligen må vara osmakligt, men där ingen kommit till skada, med händelser som kan leda till livslångt lidande.

Även i ett demokratiskt samhälle är risken rätt stor för att lagar av denna typ införs. Rätt få är tillräckligt intresserade för att bli upprörda, och än färre lär vara beredda att ändra sin röst. Det är dessutom relativt enkelt att ifrågasätta kritikerns karaktär, vilket gör det riskabelt att opinionsbilda för en ändring.

Andra intressant bloggar om: politik, juridik, barnpornografi, yttrandefrihet

Lästips: 1994 till nu

Nicklas Lundblad undersöker vad som hänt med de visioner som presenterades av IT-kommissionen 1994. Läsvärt!

”Tänk om … alla som ville kunde få visningar hemma på tv:n av lägenheter och hus som är till salu.” Finns det någon som inte surfat sönder en lägenhet före visningen på Hemnet?

”Tänk om … man kunde fråga kundvagnen var en vara finns i affären.” Hm.

Det som överraskar är att relativt många av visionerna faktiskt fortfarande är relevanta. Kanske särskilt denna:

”Tänk om … alla våra skolor och företag via dataskärm kunde få direkt tillgång till universitetens bibliotek och avancerade laboratorier.” Tekniken finns, men regleringen har inte hängt med. Vi har en bit kvar innan vi kan säga att forskningen är öppen och tillgänglig. Statsfinansierad forskning borde självklart ha öppna licenser.

Givet hur mycket kreativitet och energi det finns bland folk anar man ju att det finns en del potential i en sådan reform.

Andra intressanta bloggar om: , ,

Lästips: Bostadsbankomaten

Ett lästips i all korthet: Allt fler ser villan som en bankomat, av Sofia Nerbrand.

Är det inte märkligt att en bostadsaffär i någon av landets storstadsregioner ofta är viktigare för din livsinkomst än vilken universitetsutbildning du väljer – eller varje löneförhandling som anställd? Vad ger detta för konsekvenser?

Läs hela artikeln, om hur svenska skatteregler i mångt och mycket gynnar den som lånar på spararens bekostnad. Knappast ett recept för självständiga, krishanterande, medborgare.

Andra intressanta bloggar om: politik, sparande, lån, bostad

Vad är ett skitjobb?

Agnes Arpi skriver bra om synen på “skitjobben”, och alla de som jobbar med dem.

Samma människor som intygar sin vördnad inför de människor som står för vitala samhällsfunktioner som renhållning, lokalvård och pårullning av stödstrumpor ömkar dem som gör det.

Att försörja sig själv, och sin familj, är något som är värt att respektera, och som borde värderas högre än det gör. Det ligger ingen skam i att arbeta som städare, oavsett om man gör det som deltidssyssla under studierna, eller har det som heltidsyrke.

HT: Johan
Andra intressanta bloggar om: politik, jobb, skitjobb