Schultz om barnpornografidomen

Juridikbloggens Mårten Schultz skriver initierat om domen i det uppmärksammade barnpornografimålet, där en serietecknare och översättare dömdes för innehav av tecknade serier med barnpornografiska inslag.

Hovrättens dom är ur ett traditionellt perspektiv alltså oklanderlig. Det framstår som tydligt att lagstiftaren ville kriminalisera denna form av bildinnehav. Det är inte domstolarnas roll att överpröva lagstiftarens intentioner. I allmänhet.

Men ibland är det faktiskt domstolarnas roll att överpröva lagstiftarens intentioner. Det finns en aspekt som lyser med sin frånvaro i domskälen. Nämligen yttrandefrihetsaspekten. Serieöversättarens mänskliga rättighet att få yttra sig nämns inte med ett ord. Man får förutsätta att serieöversättarens försvarare påmint domstolen om Europakonventionens skydd för yttrandefriheten, men någon bedömning av om det svenska barnpornografiförbudet i detta avseende kan anses hållbart görs inte i hovrätten.

Hur det juridiska läget ser ut, är jag knappast rätt person att bedöma. Däremot anser jag att lagstiftningen är bisarr därför att den på ett obehagligt sätt trivialiserar ett grovt övergrepp genom att under samma rubricering slå ihop ett beteende som visserligen må vara osmakligt, men där ingen kommit till skada, med händelser som kan leda till livslångt lidande.

Även i ett demokratiskt samhälle är risken rätt stor för att lagar av denna typ införs. Rätt få är tillräckligt intresserade för att bli upprörda, och än färre lär vara beredda att ändra sin röst. Det är dessutom relativt enkelt att ifrågasätta kritikerns karaktär, vilket gör det riskabelt att opinionsbilda för en ändring.

Andra intressant bloggar om: politik, juridik, barnpornografi, yttrandefrihet