Övervakning, privat och offentlig

Vi blir alltmer övervakade, både av det offentliga i form av staten eller EU, och av privata aktörer. Fredrik Krohnman reflekterar över hur våra reaktioner skiljer sig åt, beroende på vem som samlar ihop informationen.

När vinstdrivande företag som News of the World bryter lagen och Facebook misstänks för att lämna uppgifter vidare blir reaktionerna med rätta kraftiga.
Färre verkar bekymras när den statliga övervakningsmaskinen rullar på.
När ilskan över Murdochtidningen har lagt sig är det dags att vi tar oss en funderare på vilken information vi tycker att staten och EU-kommissionen bör ha tillgång till. Men också på vad vi själva väljer att visa upp på Facebook och andra nätforum.

Vi bör självklart inte förbjuda medborgare från att frivilligt publicera information om sig själva i offentliga forum, även om det senare kan få negativa konsekvenser. Men det finns samtidigt skäl att se upp. Kombinationen av massövervakning och svaga demokratiska institutioner (som i fallet EU) är en farlig kombination. Det handlar inte så mycket om att någon sitter och läser och tar del av information om var och en — så intressanta är vi generellt inte. Det handlar snarare om de fall där någon får för sig att det kan vara bra, kanske för att någon är kontroversiell, kanske för att någon oppositionsledare ser ut att bli framgångsrik. Kanske bara för att det är enkelt. Och även om så inte sker, kan även misstanken påverka beteenden.

Det är också värt att notera att det inte nödvändigtvis spelar så stor roll om informationen befinner sig i privata eller offentliga händer. Det offentliga kan alltid utnyttja sin maktposition och rekvirera information från den privata sfären.

Det som är oroande är bristen på förståelse för att det finns flera olika intressen som måste samvägas, alla ytterligt viktiga.

Andra intressanta bloggar om: politik, eu, sverige, övervakning, fra