The ACA Decision

Since my grasp of U.S. constitutional law is limited, to say the least, I will refrain from offering any particular opinion on the legal reasoning. Outside of that, I mostly agree with Tyler Cowen’s post on the subject. In particular, I think one has to recognize the truth in the quote below, unfortunate as it may be.

I think that plenty of what our government does is unconstitutional; just remember back to when an amendment was considered necessary for “The War against Alcohol”.  But I’ve also long considered health care policy a matter to be settled by the legislature not the courts.  Those are the modern rules of the game, for better or worse, and all along I have thought that trying to live outside those rules was a fool’s errand of sorts.

Andra intressanta bloggar om: politik, usa, juridik, sjukvård, aca

Blir det Tyskland som lämnar först?

Förmodligen inte. Men Mattias Lundbäck konstaterar, med hjälp av siffror läckta från det tyska finansdepartementet, att det åtminstone finns skäl att fundera på det alternativet.

Och då kan vi börja jämföra. Ett fall på tio procent av BNP i Tyskland över några år, säg tre, jämförs med att Tyskland tar på sig skulder motsvarande en biljon euro. Netto tjänar Tyskland ändå 250 miljarder euro på att lämna valutaunionen.

Men det är inte en helt rättvisande jämförelse, då Tyskland i dag lånar pengar helt gratis. Om Tyskland tar på sig ytterligare en miljard i skulder via euroobligationer kommer landet förstås inte längre att vara lika kreditvärdigt. Med tre biljoner i skulder hamnar landets samlade skuldnivå på 135 procent av BNP – alltså någonstans mellan Italien och Grekland.

Inte så förvånande kanske att finansdepartementet inte vill offentliggöra den där läckta kalkylen. Den visar nämligen att Tyskland har allt att vinna på att lämna eurosamarbetet när man jämför med alternativet – att gå med på euroobligationer. Så inte undra på att 39 procent av tyskarna tycker att Tyskland bör återgå till D-marken.

Sedan är ju frågan vad som händer med övriga euro-länder, och den internationella ekonomin i stort, vilket tyskarna antagligen inte är helt likgiltiga inför.

Som jag bedömer det är de mest sannolika alternativen att euron antingen inledningsvis delas upp i två, en för länderna i norr som inte vill öka inflationen, och en för de i söder som behöver devalvera, eller att euroobligationer införs och spänningarna länder emellan ökar tills hela korthuset rasar samman i kaos. Inget av alternativen är trevliga, men det första är ändå att föredra. Och under båda kommer det, tyvärr, att bli fortsatt svåra år för greker, spanjorer och andra.

Andra intressanta bloggar om: politik, ekonomi, eu, euron

 

A Reason For Pessimism

Tim Black:

No, the pursuit of tax avoiders is not motivated by economic insight, but moralising ire. And as such it is indicative, not to mention an indictment, of the pre-political impulse which has prevailed throughout the response to the economic crisis. There has not been an attempt to get to grips with the systemic reasons why the economy is in the grip of a seemingly interminable malaise. Instead, there has been an eagerness to find individuals to blame, motives to single out, behaviour to condemn. It’s the bankers, it’s greed, it’s risk-taking… the litany of blame is so familiar now that some even think it’s true. As Brendan O’Neill has argued, this tendency to blame individual behaviour for social and political crises has a long history, from Nero’s fiddling and grape-eating self-indulgence as Rome burned to Marie Antoinette’s cake-eating as absolutist France collapsed.

The hunt for a scape goat, while human, is not helpful in finding a good path to travel, and will create frustration and anger amongst disoriented people across the continent. The long-term way out of mountains of public debt must surely lie in wealth-creating reforms; finding ways to improve economic growth is paramount. And yet, we hear very few of those claiming to be fit for leadership talking in those terms. Instead, they rail against greedy banks, corrupted and lazy southern Europeans, or insensitive and heartless Germans.

That truly is a reason to be pessimistic.

Andra intressanta bloggar om: politik, ekonomi, eu, skuldkrisen, ledarskap

Den andra klyftan

Det finns fler klyftor i samhället än de som rör inkomster. En sådan utgörs av skillnaden mellan hur journalister och övriga identifierar sig politiskt. Kent Asp presenterar resultatet av studier som gjort från 1988 tills idag.

Undersökningen ger en unik bild av hur vänster-högerinställningen hos politikens tre huvudaktörer har utvecklats det senaste kvartsseklet. I den första undersökningen 1989 stod journalister inte lika långt till vänster som i dag. Men efter en vänstersväng 1994 handlar det därefter endast om marginella förändringar. Från mitten av 1990-talet har vänstervridningen av journalistkåren avstannat.

Samtidigt har medborgarna efter sin vänstersväng valåret 1994 successivt placerat sig allt längre till höger. Ledamöterna i Sveriges riksdag har också gått till höger.

I slutet av 1980-talet var skillnaden mellan riksdagsledamöter och journalistkår inte särskilt stor. De folkvalda stod då åsiktsmässigt närmre journalistkåren än väljarna. I dag står väljare och valda betydligt närmare varandra, och avståndet mellan journalister och folkvalda är i början av 2010-talet större än mellan journalister och allmänhet.

Den intressanta frågan är antagligen vilken effekt detta får på samhällsutvecklingen, och den är inte så lätt att svara på. Jag är skeptisk till påståendet att samhällsjournalistiken består av dolda kampanjinsatser för vänstern. Däremot slår oundvikligen vänstervridningen igenom när det gäller vad som lyfts fram, och ur vilka perspektiv, och det leder till en obalans som gör det svårare för nyhetskonsumenterna att begripa vad som sker i vår omvärld.

Samtidigt visar ju undersökningen att väljarna rört sig mot höger efter journalistkårens vänstersväng i mitten av nittiotalet. Men är det så? Det krävs en annan sorts undersökning för att ta reda på hur de underliggande värderingarna förändrats. Det kan givetvis vara så att väljarna blivit mer liberala eller konservativa. Men det kan kanske också vara så att skiftet i rapporteringen gör att många identifierar sig som mer höger, helt enkelt eftersom den upplevda mitten rört sig i motsatt riktning medan de själva stått still.

Andra intressanta bloggar om: politik, journalistik, sverige

The Essense Of Blogging

According to Felix Salmon, it is not about creating new ideas. Rather, it is about sharing intersting things with your readers, and hoping perhaps that that in turn will be the spark for new ideas.

Firstly, think of it as reading, rather than writing. Lehrer is a wide-ranging polymath: he is sent, and stumbles across, all manner of interesting things every day. Right now, I suspect, he files those things away somewhere and wonders whether one day he might be able to use them for another Big Idea piece. Make the blog the place where you file them away. Those posts can be much shorter than the things Lehrer’s writing right now: basically, just an excited “hey look at this”, with maybe a short description of why it’s interesting. It’s OK if the meat of what you’re blogging is elsewhere, rather than on your own blog. In fact, that’s kind of the whole point.

Secondly, use links as shorthand. Kouwe and Lehrer were both brought down by the fact that they felt the need to re-write what had already been written elsewhere. On the web, you never need to do that. If you or someone else has already written something well, just link to that, rather than feeling the need to repeat it.

Thirdly, use the blog to interact with your peers, rather than just primary sources. There are hundreds of great science and ideas blogs out there already; start reading them, and be generous about linking to them. Your readers will thank you. When you see an article you wish you’d written, link to it and say so. When someone finds a fantastic paper and writes it up in a slightly incomplete way, credit them with the great find, and then fill in the blanks. When two or three people are all talking about the same thing, sum up what the debate is, and explain where you stand.

Fourthly, iterate. Lehrer is a big-name journalist at a major publication: when he writes stuff, people respond, often on their own blogs, and often with very keen intelligence. Link to those people, learn from them, converse with them via the medium of blog, and use that collaboration and conversation to hone and further develop your own ideas. Treat every blog post as the beginning of a process, rather than as the end of one.

There is wisdom there. I find that a good blog post can often fire up the mind, perhaps because the texts are often not long enough to dig deep, yet sufficiently detailed to send you off in some direction or another.

Andra intressanta bloggar om: bloggar, kreativitet

Recommended Reading: McCloskey On Government And Markets

Via Alex Tabarrok, today’s must read is Deirdre McCloskeys marvellous text about a false belief that has become standard fare. A small excerpt:

The importation of socialism into the Third World, even in the relatively non-violent form of Congress-Party Fabian-Gandhism, unintentionally stifled growth, enriched large industrialists, and kept the people poor.  Malthusian theories hatched in the West were put into practice by India and especially China, resulting in millions of missing girls.  The capitalist-sponsored Green Revolution of dwarf hybrids was opposed by green politicians the world around, but has made places like India self-sufficient in grains.  State power in many parts of sub-Saharan Africa has been used to tax the majority of farmers in aid of the president’s cousins and a minority of urban bureaucrats.  State power in many parts of Latin America has prevented land reform and sponsored disappearances.  State ownership of oil in Nigeria and Mexico and Iraq was used to support the party in power, benefiting the people not at all.  Arab men have been kept poor, not bettered, by using state power to deny education and driver’s licenses to Arab women.  The seizure of governments by the clergy has corrupted religions and ruined economies.  The seizure of governments by the military has corrupted armies and ruined economies.

I urge you to read the text in its glorious entirety.

Markets fail, it is true. Relatively often even, against the standard of full efficiency. But so do governments, not seldom with severe consequences; often by stifling innovation which means that we cannot know what we have lost, sometimes, catastrophically, with mistakes leading to the oppression — and even deaths — of many.

Again, read the whole thing.

Andra intressanta bloggar om: politik, ekonomi, utveckling

More On Bloomberg’s Soda Ban

Paternalism of the Bloomberg soda ban kind gets my blood boiling like few other things — perhaps because of its combination of pettiness and arrogance — and I wrote about it a little while ago. In part, the NYC mayor, has rested his arguments on studies conducted by Brian Wansink and David Just. They are not at all pleased:

On June 1 — National Donut Day — New York City’s mayor proposed a restaurant ban for any soft drink over 16-ounces. The hope is that by banning big drinks people will drink less and weigh less. He and others cited our research as the science behind the policy. Indeed, a dozen of our studies show when you randomly give people large sizes of food like popcorn and French fries, they overeat. Another of our cited studies showed that people ate 73 percent more soup when eating from a soup bowl that secretly refilled itself.

There’s a critical difference between the lab and Lexington Avenue that the mayor’s office didn’t account for: when Joe the Plumber and Bob the Banker buy soft drinks, they buy the size they want. They aren’t randomly forced to take a 44-ouncer when they really wanted a 12-ouncer. Moreover, their Coke or Pepsi doesn’t magically refill itself. If that happened, they’d overdrink. Instead, most restaurants give us a choice of a small or large drink — just as nearly every fast food outlet gives us a choice of small, medium, or large fries, and every movie theatre gives us a choice of small, medium, or large popcorn. People who want a little buy a little, and people who want a lot figure a way to get it.

Yes, we have found that when people are given larger portions, they do drink or eat substantially more. But to claim that these results imply that the ban will be effective is to ignore our larger body of work. In our experiments, subjects were given larger or smaller portions of food in a dining or party setting, where they were unlikely to notice portion size. It is exactly because participants weren’t paying attention that we got the results we did.

Not only is the ban an unjust restriction of liberty, and unvirtuous attack on low-status people. It is also highly unlikely to be effective at achieving its stated aims.

Andra intressanta bloggar om: politik, glädjedödarna, usa, new york

Mangadomen och bild 39

Simon Lundström, som fällts för barnpornografibrott i både Tingsrätten och Hovrätten för innehav av tecknade bilder, friades i Högsta domstolen. Rimligtvis är alla med demokratiskt sinnelag och en känsla för proportioner och förnuftighet glada över detta utslag. Men, som Mårten Schultz skriver i en läsvärd artikel på SVT Debatt, finns det mörka moln på himlen.

Genom en, får man säga, tämligen invecklad avvägning mellan å ena sidan de syften som ligger bakom regleringen och å andra sidan informationsfriheten som den kommer till uttryck i grundlagen fann HD att de flesta bilderna (38 stycken) inte skulle omfattas av barnpornografiregleringen. Här underkände domstolen alltså den kriminalisering som lagstiftaren, enligt lagens förarbeten, avsett att göra. HD ansåg att barnpornografiförbudet i denna del stod i strid med grundlagen.

Men så var det frågan om den 39:e bilden. De övriga 38 bilderna var, som HD skrev, ”fantasifigurer och det är uppenbart att det inte är fråga om avbildningar av några verkliga barn”. I denna del vägde informationsfriheten över intresset bakom barnpornografiregleringen. Men när det gällde bild 39 kom HD till motsatt slutsats. Denna bild var till skillnad från de övriga bilderna verklighetstrogen och omfattades därför av straffbestämmelsen. Även avseende denna bild fann dock HD att Lundström skulle frikännas, eftersom innehavet var försvarligt. Försvarligheten bestod bl.a. i Lundströms yrke och mängden av teckningar han hade i sin dator.

Som Schultz påpekar gör det rättsläget oklart för en icke-professionell vanlig svensk, och sådan osäkerhet skadar tilltron till rättsstaten. Framför allt lyfter det fram lagstiftarens ansvar att inte stifta lagar av så låg kvalitet, och med ett så moraliskt felaktigt innehåll, att situationer som denna uppstår. Regeringen bör — och borde redan tidigare — lägga fram ett förslag till förändring av barnpornografilagen, så att fantasikreationer inte kriminaliseras, och resurserna istället kan ägnas åt att bekämpa de vidriga övergrepp som riktig barnpornografi utgör.

Med nuvarande justitieminister, och hennes tveksamma inställning till rättssäkerhet, tvivlar jag på att så kommer att ske.

Andra intressanta bloggar om: politik, barnpornografi, mangadomen, juridik, alliansen, yttrandefrihet, sverige

Debatten om invandring

De senaste dagarna har det skrivits en rad tänkvärda inlägg om hur vi ska se på invandringen och invandrarna. Förhoppningsvis har jag tid att lägga ut mina tankar under helgen. Till dess vill jag uppmana att debattanterna tar till sig dessa kloka ord, skrivna av Benjamin Katzeff Silberstein i Svenska Dagbladet.

Vad man än tycker så är det faktiskt inte höjden av kosmisk ondska att föreslå att nyanlända som har svårt att få jobb ska få stärkta incitament att flytta dit jobben finns. Inte heller är språktestförslaget på något vis främlingsfientligt eller ens särskilt ovanligt i ett internationellt perspektiv.

Kanske är det naivt att hoppas på en sansad integrationsdiskussion. Men så länge reaktionerna på förslag som Folkpartiets fortsätter att se ut som de gör är det inte främst partiet i sig som kommer att skadas.

De som drabbas hårdast är de utrikes födda som får fortsätta att leva i arbetslöshet. Men det verkar de nyanslösa kritikerna strunta i.

Andra intressanta bloggar om: politik, sverige, invandring

U.S. Employment — Still In A Hole

Tino Sanandaji:

Prior to the recession, 70.2% of working age adults were employed in either the private or public sector. By the time Obama took over this figure had declined to 67.4%. It declined further during the Obama presidency to 66.1% today, as the working age population increased by 4.2 million while net job growth has been around zero.

Prior to the recession, 58.8% of working age adults had a private sector jobs. This number declined to 55.9% in Obama’s first month in office, and declined further to 55.1% today. The U.S private sector successfully absorbed new workers throughout the post-war period. During the Obama Presidency it failed to do so, resulting in an increasing share of Americans who cannot find jobs.

There are good graphs, and a good walkthrough of the numbers, over at the original source.

In actual fact, presidents have a significantly smaller impact on the economy than is generally believed. In the long term, we’ll see the effects of structural changes, but such effects will assert themselves after the election. Politically, it’s obviously a different story. If the economy improves over the next couple of months, Obama will almost certainly win the election. With the current situation, Romney has a decent chance.

Andra intressanta bloggar om: politik, usa, presidentval, ekonomi