Sönderregerad

Tove Lifvendahl är orolig över Moderaternas framtid:

Moderaterna bör dra lärdom av socialdemokraternas fall. När de lämnade ifrån sig makten 2006 var det som en luftballong; färggrann och uppblåst, men tom på annat innehåll än varm luft. Hållningen var defensiv och känslig: Brännmärk dem som talar illa om Sverige, mobba ut intern opposition, fokusera på bilden av landet som det internationella föredömet.

Det finns goda skäl för oron. Makten förefaller, utifrån, ha samlats hos en mindre inre krets där, förutom Reinfeldt själv, Anders Borg och Per Schlingmann dominerar. Argument som vilar på ideologiska grunder betraktas som hot mot stabiliteten snarare än öppningar mot framtiden. Den som vill förstå vart statsministern och hans regering vill föra landet, hur de analyserar de stora frågorna, vilka värden de ser som viktiga, tvingas leta efter antydningar med förstoringsglas.

Jag uppfattar att Reinfeldts regering är på god väg mot det tillstånd som Göran Perssons befann sig i 2006 (och tidigare än så). Det är en anledning till att det behövs sansade politiska alternativ. Precis som för sex år sedan börjar behovet av regeringsskifte för sin egen skull bli märkbart, men tyvärr är ju den nuvarande oppositionen innehållsmässigt fortfarande sämre.

Kanske är det dags för statsministern att börja göra sig redo att kliva åt sidan, och låta nya krafter ta vid. Inte för att de gågna åren varit dåliga — vi har trots allt sett betydande skattesänkningar, och därtill vardagsliberaliseringar som apoteksmonopolets uppbrytande — utan för att de kommande ska bli bra.

Andra intressanta bloggar om: politik, sverige, moderaterna, fredrik reinfeldt