Ger friskolor bättre resultat?

I en IFAU-rapport försöker Anders Böhlmark och Mikael Lindahl utröna vilka effekter friskolornas inträde fått på kunskapsnivån i grundskolan. I pressmeddelandet sammanfattas resultatet på följande vis:

Rapportförfattarna finner att en högre andel elever i friskolor förbättrar resultaten på elevers nationella prov och betyg i grundskolans årskurs 9. Om andelen elever ökar med 10 procentenheter i en kommun så ökar elevernas kunskaper med 3–4 procent i grundskolan. Effekten kvarstår när eleverna når gymnasiet. Andelen elever som läser vidare på universitetet ökar med 2 procentenheter till följd av fler friskolor i grundskolan och antalet utbildningsår vid 24 års ålder ökar med nästan en månad i genomsnitt.

Enligt rapporten åtnjuts dessa fördelar även av elever i kommunala skolor, i kommuner där friskolor är vanliga.

Jonas Vlachos har förtjänstfullt kommenterat rapporten, och konstaterar att författarnas tillvägagångssätt gör det svårt att bestämt säga att de fördelar som beskrivs är resultatet av fler friskolor, snarare än av någon annan, okänd, faktor.

Den skeptiske kan alltså undra om det inte är att något annat än just friskoleexpansionen som kan driva resultaten. Farhåga förstärks av att jämföra de skattade effekterna av friskoleexpansionen i grundskolan på elevernas gymnasiebetyg med resultaten i en tidigare version av uppsatsen. I den gamla versionen undersöks expansionen fram till 2003 och författarna finner då ett statistiskt osignifikant estimat på 2,7 (Tabell 4). I den nya versionen undersöks perioden fram till 2006 för detta utfall och (det signifikanta) estimatet ligger då på 13,7 (fotnot 27). Författarnas förklaring till skillnaden är att det tar tid för konkurrensen att få fullt genomslag. Detta är möjligt men samtidigt är det en dramatisk förändring av konkurrensens konsekvenser på bara tre år.

Nästa problem är att endast resultaten i engelska och matematik analyseras vilket beror på att det bara är i dessa ämnen som författarna anser sig ha tillgång till jämförbara data. Gott så, men det är också problematiskt eftersom skolans uppdrag är bredare än dessa både ämnen och det finns en oro att andra mål kan åsidosättas på bekostnad av undervisning i ämnen med nationella prov. Ett annat problem är att resultatutvecklingen i matte och engelska ser väldigt olika ut och kan drivas av olika faktorer (se nedan utvecklingen av betyg och resultat på nationella prov).

Läs gärna hela texten.

Jag skulle även vilja se försök att uppskatta elevernas välmående. Om eleverna mår bättre i kommuner där deras föräldrar kan hitta skolor som passar dem är det värdefullt i sig, även om effekten på elevernas kunskaper är obefintlig.

Därtill vore det intressant om man kunde utröna i vilken utsträckning kunskapshöjande innovationer i enskilda friskolor sprids till skolväsendet som helhet.

Andra intressanta bloggar om: politik, sverige, utbildning, friskolor