Malmös antisemiter

Gårdagen var en mörk dag. Judiska församlingen i Malmö attackerades med gatsten och knallskott, som ännu ett led i de trakasserier som judar i staden ständigt får utstå.

Niklas Orrenius text i Expressen är nödvändig läsning om ett problem som inte får ignoreras, och måste hanteras — både med viktiga symboliska markeringar, och av rättsväsendet.

Givet dessa händelser finner jag det anmärkningsvärt att Sydsvenskan toppar hemsidan med en artikel om fotbollsföräldrar, och Dagens Nyheter med en om den senaste opinionsundersökningen.

Andra intressanta bloggar om: politik, sverige, antisemitism, malmö, journalistik, rasism

Tintin muntrar upp

Det tog inte särskilt lång tid för stormen kring Behrang Miris dåraktiga utspel om att börja rensa ut Tintin och andra böcker på politiska grunder att både blåsa upp och blåsa förbi. Miri ändrade sig snabbt, och den tjattrande klassen har vänt blicken åt annat håll.

Så här i efterhand kan man konstatera ett par saker.

– Det är anmärkningsvärt att en person med en sådan nervös, och möjligen auktoritär, inställning till kultur och till vad människor är kapabla att hantera ges rollen konstnärlig ledare på Kulturhuset.

– Reaktionen på utspelet var närmast enhälligt negativ, och upprördheten rätt stor.

Och det sistnämnda är trots allt ett skäl till munterhet. Motståndet mot censuriver och överdriven rädsla tycks vara kompakt, och svenska barn och äldre får även i fortsättningen läsa Tintin och andra berättelser skrivna i en tid med värderingar som vi idag finner motbjudande.

Andra intressanta bloggar om: politik, sverige, tintin, censur

Litar Alliansen på marknaden?

Nyligen presenterade Socialdemokraterna sitt alternativ till höstbudgeten. De kallar den sin affärsplan vilket är något löjeväckande, och onekligen flyttar debatten från djup till yta. Innehållsmässigt finns fokus på näringslivet, med det traditionella socialdemokratiska synsättet där industripolitik och satsningar tros ligga bakom svenska framgångar. Boris Benulic skriver väl om knepigheterna med toppstyrning.

I de fyras gängs affärsplan handlar åtminstoen tre av punkterna om sådant de med största säkerhet inte vet någonting om; och formuleringen om hur ”innovationen ska sättas i centrum” är en kombination av storhetsvansinne och bristande verklighetsförankring. Smaka på den här formuleringen:
” Det svenska innovationsarbetet ska koordineras på högsta politiska nivå och kommer, om vi vinner valet, att ledas av statsministern.”

Om statsministern nu är så jävla bra på innovationer så ska han väl starta företag inte vara statsminister.

Men det är trots allt den socialdemokratiska vägen, och det är bättre med dessa ambitioner än ilskna krav på vinstförbud och förstatligande av företag.

Det ledsamma är att det inte står så mycket bättre till i Alliansen. Regeringen, och särskilt Centerpartiet, pratar om företagande, men nästan alltid slutar det med att man stoltserar med statliga satsningar på innovation, specifika näringar, eller odefinierade stöd till småföretagare. Men det är ju inte det marknadsekonomi handlar om. En verkligt borgerlig regering, som både förstod och hade tilltro till marknadens mekanismer, skulle istället fokusera på att minska och förenkla regler, sänka skatter, och öppna marknader. Inte lika tilltalande för pr-folket möjligen, men betydligt mer värdefullt för ambitiösa medborgare, och i förlängningen för svenskt företagande.

Har Alliansen — och Annie Lööf — verkligen tilltro till marknaden?

Andra intressanta bloggar om: politik, sverige, alliansen, socialdemokraterna, företagande, ekonomi

Internet Freedom Under Threat

Freedom House has written a report analyzing how the freedom of expression on the internet has developed over the past year.

This year’s findings indicate that restrictions on internet freedom in many countries have continued to grow, though the methods of control are slowly evolving, becoming more sophisticated and less visible. Brutal attacks against bloggers, politically motivated surveillance, proactive manipulation of web content, and restrictive laws regulating speech online are among the diverse threats to internet freedom emerging over the past two years. Nevertheless, several notable victories have also occurred as a result of greater activism by civil society, technology companies, and independent courts, illustrating that efforts to advance internet freedom can yield results.

The report is worth digging into. Mostly, the trend is negative in countries where we might expect it, but as the summary above explains, governments are getting ever smarter about how they can enforce restrictions. It’s also worrying that countries such as India or South Korea are among those where expression is increasingly restricted.

Even in the West, it is important that there are people keeping a close eye on our legislators. Otherwise the patchwork of regulation will grow more potent.

Andra intressanta bloggar om: politik, internet, frihet

Övertramp

Johan Westerholm:

Elin Lundgren, S, och tillika ordförande för Gävle Arbetarekommun, en av de mer tongivande och mer klassiskt socialdemokratiska valkretsarna med sin industri. Inte vilken socialdemokrat som helst med andra ord.

Elin Lundgren gjorde idag ett av de grövsta övertrampen jag sett på länge i den politiska debatten och fråntog mig all önskan och vilja att gå till attack mot Alliansregeringens ekonomiska politik. Hon satte sina ord på vad hon tyckte om Anders Borgs budgetmotion. Hon valde att direkt citera med vilka ord nazisterna i Tredje riket lät legitimera utrotning av judar, romer, förståndshandikappade, slaver, homosexuella och andra misshagliga. Arbeti macht Frei. Hon menade att Alliansen stod för samma politik.

Är bildningsnivån på våra riksdagsledamöter så låg att tanken spontant uppstår att regeringen är inriktad på att utrota grupper i det svenska samhället?

Det är förolämpande, framför allt mot de miljoner som lidit av nazisternas brott, och sorgligt att bubblan runt svenska riksdagspolitiker blivit så stark att man inte hindrar sig innan man kvittrar ut sådana uttalanden.

Socialdemokraterna ska vara glada över, och vårda, att man har någon som Johan Westerholm, som säger ifrån.

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, sverige

Ingen revolution

Ligister kastar sten på poliser i Rinkeby, och somliga drömmer nostalgiskt om uppror och revolution. De förtryckta har fått nog, och slår tillbaka mot överheten. Eller?

Sakine Madon påpekar att de verkliga förlorarna är Rinkebys övriga invånare som inte kan nås av ambulanser, brandmän och polis när behovet uppstår.

Få talar för alla dem som inget annat vill än att barnen ska få en bra framtid, som sliter från morgon till kväll med lågavlönade arbeten, och som drabbas av att polis och brandkår hindras hålla lag och ordning. Visst finns det rötägg till poliser, men den här trenden av attacker handlar om något annat.

Polisen jag pratat med nämner en ytterligare central bit om vad som behöver göras utöver förebyggande insatser, förbättrad skola och liknande:

“Bekämpa och genomskåda lögner och mytbildning där kriminella framställs som förebilder, och samhällsföreträdare framställs som förtryckare”.

Det är bilden de som ger sig på oskyldiga poliser gärna vill sprida. För oss andra saknas anledning att gå i fällan och köpa den.

Det är det allmännas ansvar att se till att alla medborgare skyddas av vårt rättsväsende. Inklusive de som inte röstar, och inte ropar så högt.

Andra intressanta bloggar om: politik, sverige, polisen, rinkeby, trygghet

Europeisk enighet

Ur Svenska Dagbladet:

Greklands ställföreträdande finansminister Christos Staikouras sa i går enligt nyhetsbyrån Bloomberg att Greklands gransknings- och räkenskapsbyrå, som lyder under finansdepartementet, för första gången ska försöka räkna ut hur stora skador Tyskland förorsakade under den nazistiska ockupationen.

När länder hamnar i ekonomiska svårigheter blir kraven på att hitta (externa) syndabockar starkare. Vi har sett hur extrema partier vuxit i Grekland, och vi har under året sett allt fler exempel på det som artikeln ovan visar på. Att euron binder samman länderna ökar risken för splittring, även om man bortser från de ekonomiska effekterna.

Frågan är i vilken utsträckning dessa strömmar tränger in i bubblan runt Bryssel. Det finns inga smärtfria lösningar på den grekiska (och portugisiska, spanska, osv) krisen. Men det är hög tid att även EU-topparna börjar se sig om efter en väg framåt. Det är trots allt lättare att genomlida svåra tider när man kan ana bättre dagar i framtiden.

Andra intressanta bloggar om: politik, ekonomi, eu

Politikens fördärvliga frestelser

Det är lätt att bli less på det politiska samtalet, som ofta fastnar i ytligheter och undviker öppna och givande diskussioner som pesten. Ett skäl är frestelsen att medvetet misstolka meningsmotståndare, antingen för att vinna debatter och röster, eller för att stärka sin status bland de egna. När man identifierar sig som en del av den goda sidan, med de onda på andra sidan mittlinjen, är det lätt hänt att frestelsen blir en reflex.

Erik Laakso både skriver bra, och länkar till andra bra texter, om detta tråkiga fenomen.

Just denna avsaknad av hyfs är möjligen det som är främsta drivmedel åt ett tråkigt, men ofta välförtjänt, politikerförakt. Lyssnar man på, eller läser, debatter mellan ledande politiker, är det häpnadsväckande hur de talar förbi varandra och hur de medvetet missförstår såväl intentioner som klarspråk. Man kan nästan förledas tro, att ett villkor för att bli politiker på hög nivå, är att ha bristande uppfattningsförmåga. Men i själva verket är den en framtränad, förvärvad, yrkessjukdom. En del som är riktigt allvarligt skadade, skulle nog till och med hävda att det är en tillgång. Det i sig visar hur sjuk hela branschen är.

Den intressanta, och svårbesvarade, frågan är hur vi kan få ett mer civiliserat politiskt samtal. Det är värt att minnas att problemet knappast är unikt för Sverige.

Andra intressanta bloggar om: politik, debattklimat

U.S. Political Test

Since I take an unreasonable delight from political tests, I couldn’t resist this one created by PBS for the U.S. election.

I end up getting an “Average Republican” rating, although I score “Very conservative” on economic issues and “Very liberal” on social issues. No surprise there, although I don’t necessarily agree that it adds up to being an average Republican.

The main problem with the test is that it has too few questions (which means that each question has an undue influence on the result), and that it doesn’t let you signal whether you care about an issue or not. Also, I would still to see questions along the radical-conservative axis — that is, questions about the pace and style of reform, rather than the reform’s contents — but I have yet to discover a test that incorporates this.

On the other hand, the test does perhaps illustrate that the two parties leave a lot of people wanting, by having a narrower span of views than they used to.

HT: Mattias
Andra intressanta bloggar om: politik, politiktest, usa

Brandkvinnor

När huset står i lågor, och människor är fast, krävs det att modiga människor som klarar av att bära ut de utslagna kan ge sig in bland lågorna. Det står dock inte i fokus när den utbildningsansvariga på Räddningsverket reflekterar över antagningskraven för brandmän.

– Ett test där man 35 gånger ska lyfta en skivstång som väger 30 kilo är framtaget för en man och inte för en kvinna, säger Stefan Lundqvist, utbildningsansvarig på Räddningsverket.

Enligt honom ska den som söker sig till Räddningstjänsten inte behöva prestera på elitidrottsnivå för att bli anställd som brandman.

Artikeln fortsätter med hög floskeldensitet, och Lundqvist visar att han minsann har koll på vad som går hem i politiska kretsar.

Det är givetvis inte fel att vara uppmärksam på om invanda tankebanor leder till att man ställer upp irrelevanta krav, som är diskriminerande. Att vara medveten om risken är att göra sig en tjänst som arbetsgivare. Nyckelordet är dock irrelevanta.

Jag gissar att förmågan att lyfta människor som inte själva klarar att ta sig ut ur en brinnande byggnad är ett rätt rimligt krav.

HT: Johan
Andra intressanta bloggar om: politik, pk, sverige, feminism