U.S. Election Links

Was Clint Eastwood more insightful than anyone thought when he was addressing that empty chair at the Republican convention? Angus points out that “Nobody” got more votes than any other candidate.

Is it time for the Republicans to leave the culture war behind, and accept the gay community with open arms? This gay Republican certainly thinks so, and makes a compelling strategic argument. I obviously agree, regardless of whether it would win votes or not. Embracing gay marriage is simply the right thing to do.

Andra intressanta bloggar om: politik, usa, republikanerna, valet 2012 

Obama eller Romney

Imorgon har vi till slut kommit fram till dagen för det amerikanska presidentvalet, efter en på det stora hela inte särskilt inspirerande kampanj. Eftersom bloggen har kommenterat debatter och andra händelser med viss regelbundenhet kan det kanske vara på sin plats att sammanfatta läget.

Till att börja med: vem kommer att vinna? I opinionsundersökningarna har Obama haft ett stadigt försprång när man tittar på delstatsnivå, medan Romney varit något starkare i de nationella mätningarna – något som förvirrat somliga. På marknaderna har Obama ständigt varit favorit, och jag har oftast uppskattat läget som 60-40 till fördel för Obama. Trots en stark första debattinsats, och några alltför negativa utspel från den sittande presidenten, ser jag inga skäl att revidera det — snarast ser läget något bättre ut för Obama jämfört med för en vecka sedan. Jag tror alltså att det blir fyra år till.

En intressantare, och ur min synvinkel svårare, fråga är vem som är att föredra. Liksom många andra känner jag ingen entusiasm för någon av kandidaterna. Att Obamas instinkt är att reglera och styra från toppen, med svag förståelse och tillit till hur marknader fungerar, tyckte jag framkom redan innan han blev vald 2008. (Nej, det innebär givetvis inte att han är socialist.) Däremot har han överraskat negativt med att trappa upp deporteringar av illegala invandrare (snarare än att lägga energin på att söka en långsiktig, och liberal, lösning), och genom att prioritera kriget mot de lätta drogerna trots utfästelser om motsatsen. Framför allt det senare fyller inte bara amerikanska fängelser med människor som blott gjort det presidenten själv gjorde i sin ungdom, utan orsakar dessutom kaos söder om gränsen. Tyvärr krävs det en rejäl dos optimism för att anta att Romney skulle vara en förbättring.

Utrikespolitiskt kan jag inte uppfatta några betydande skillnader. Romney har visserligen uttryckt sig klumpigt vid ett par tillfällen, men det gjorde även Obama innan han blev vald. Från min synvinkel verkar ingen av dem särskilt fokuserade på omvärlden, vilket innebär att man kan vänta sig mer av samma.

Vi vet vad vi har, men vad skulle vi få med den flippfloppande pragmatikern Mitt Romney? Jag tror att det ligger en hel del i Ezra Kleins läsvärda analys, där han menar att Romney i grunden är en pragmatisk manager, som studerar vad som går att göra givet omständigheterna, och sedan försöker göra det. Anpasslig, och tämligen ovillig att själv söka påverka omständigheterna.

Förutsatt att Demokraterna behåller majoriteten i senaten – vilket jag tror att de gör, om än med liten marginal – kan kanske Romney vara det bättre alternativet för att åtminstone börja hantera de svåra långsiktiga frågorna om budgetunderskott och program som medicare och medicaid. Med Republikansk majoritet i både senaten och representantshuset lär det bli sämre beställt med det långsiktiga. Obamas oförmåga att samarbeta med sina motståndare har visat sig vara begränsad, och jag tror inte att han kommer att lyckas bättre i en andra vända, trots att han inte behöver oroa sig för sitt eget omval.

Jag skulle alltså föredra Romney, under förutsättning att Demokraterna behåller senaten. USA behöver politisk försoning. Åsiktsskillnader är inget problem, utan tvärtom demokratins livsluft, men oförmågan att förstå den andres ståndpunkt, och endast se ondskefulla motiv hos motståndaren, är inte hälsosam, och omöjliggör avgörande reformer. Det är långt ifrån säkert att Romney kan göra något åt det – kanske till och med osannolikt – men det kan vara värt en chansning. Särskilt lockande är han dock inte.

Andra intressanta bloggar om: politik, usa, valet 2012, obama, romney

A Different Approach To Polling

Whenever an election is approaching, a lot of energy — too much? — is spent on analyzing opinion polls, to figure out who we can expect to win. A common problem for most polls is that people are reluctant to admit to holding views that are socially problematic, ranging all the way from racism to deciding not to vote.

Seth Stephens-Davidowitz suggests using Google search data to get a more accurate picture.

Comparing the timing of our Google searches to outside events is often intriguing. Searches for “McCain life expectancy” rose to unprecedented levels the day of his controversial choice of the Alaska governor Sarah Palin as his running mate. They rose again after Ms. Palin’s poorly received interview with Katie Couric.

Google data may also help us predict the composition of the 2012 electorate. Individuals may systematically deceive pollsters regarding their intentions, but actual voters are far more likely to Google phrases like “how to vote” or “where to vote” before an election.

The whole article is interesting, and recommended reading for the political junkies out there. With a few weeks to go, the data currently suggests an electorate with a similar composition to 2008, which is good news for the Obama campaign.

As for who will win the presidential election, I share the view of those betting on the outcome, giving Obama a 60-40 chance.

Andra intressanta bloggar om: politik, usa, statsvetenskap, opinionsundersökningar, valet 2012